Att avgöra vem eller vilka som ska kontaktas är ett stort ansvar. Svårigheten är att avgöra vem som ska kontaktas och att bedöma hur representativa de som kontaktas är för respektive religion. Beakta att olika religioner har olika organisationsformer. Till exempel kan en religion ha en mängd olika självständiga grenar – medan en annan religion kan ha en mer hierarkisk organisationsstruktur.

En annan väg är att utgå från befintliga trossamfund.

Så här beskriver Kammarkollegiet kraven för registrering av trossamfund:

Krav för registrering av trossamfund

För att bli registrerat hos Kammarkollegiet måste trossamfundet ha:

  • Ett ändamål som går ut på att ha en gemenskap för religiös verksamhet där det ingår att ordna gudstjänst eller sammankomster för gemensam bön och meditation eller motsvarande,
  • stadgar där ändamålet framgår och som innehåller bestämmelser om hur beslut fattas,
  • en styrelse eller motsvarande organ,
  • ett namn som särskiljer samfundets verksamhet från andras och inte strider mot goda seder eller allmän ordning.

Förutsättningarna för att ett trossamfund ska få stöd och bidrag från staten regleras dessutom av bland annat följande paragrafer i Lagen om stöd till trossamfund (SFS 1999:932):

2 § Stödet skall bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.
3 § Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och är stabilt och har egen livskraft.

Det är syfte och mål med det planerade trossamfundsrådet eller multikulturella rådet som styr vilka kriterier du ska använda i urvalsprocessen.

För parterna gäller det att vara genomtänkt, formulerad och förankrad i sitt eget sammanhang, men även ha en samsyn om vad man vill uppnå i de gemensamma kontakterna – oavsett grad av relation.