Allt fler inser nyttan och även nödvändigheten av att samtala, samarbeta och samverka med trossamfund såväl i vardag som i kris

Att dela med sig av sina erfarenheter och dra lärdomar av varandras arbete är ett sätt att utveckla detta.

Här får du ta del av hur några kommuner, landsting/regioner och länsstyrelser arbetar tillsammans med olika trossamfund och deras erfarenheter av detta arbete.

Ita Jablonska, kriskommunikatör Länsstyrelsen Skåne

 Vilken erfarenhet har du och din organisation av att samverka med trossamfund?

  • Under våren 2016 hade Länsstyrelsen Skåne en workshop med SST på temat ”Krisstöd och kommunikation i ett mångreligiöst Sverige”. En mycket bra workshop där Skånes regionala kriskommunikatörsnätverk och Skånes regionala krisstödsnätverk fick en presentation om SST:s verksamhet samt hur man på bästa sätt kan använda trossamfunden som en resurs inom krisberedskap.

 

Vad skulle du kunna ha för nytta av att samverka med trossamfund i samband med olika kriser och katastrofer?

  • Både inom kriskommunikation och krisstöd är det oerhört viktigt att nå ut till stora grupper genom rätt språk och bemötande.

 

Vad tror du skulle behöva för att samarbete/ samverkan med trossamfund skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras?

  • Genom att öka kunskapen om varandras organisationers uppdrag och roller. Mötet/workshopen på Länsstyrelsen Skåne var ett steg i detta arbete.

 

Om du har erfarenhet av att samverka med trossamfund, vilka råd har du till andra som skulle vilja inleda ett sådant arbete?

  • Lyhördhet, förståelse för varandras roller/uppdrag samt låg tröskel för att ta kontakt är viktigt vid all krishantering. Genom att ha ett samarbete i före-skedet underlättas arbetet i under- och efter-skedet vid en kris.

Tommy Lindvall, säkerhetssamordnare Bodens kommun

Vilken erfarenhet har du och din organisation av att samverka med trossamfund?

  • Under dådet på Utöya 2011 samverkade Bodens kommun och Svenska kyrkan om en minnesstund utanför kyrkan eftersom vi hade cirka 3000 norrmän som fanns på campingplatsen i Boden. Vårt trossamfundsråd är nystartat,  så 2011 var inte rådet aktivt.

Vad skulle du kunna ha för nytta av att samverka med trossamfund i samband med olika kriser och katastrofer?

  • Nätverket är av stor vikt när en händelse uppstår, men också i ett förebyggande syfte som till exempel att vara ett ”känselspröt” ute i samhället som kan fånga upp strömningar som vi behöver reagera på som kommun.

Vad tror du skulle behövas för att samarbete/ samverkan med trossamfund skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras?

  • Kunskapen om varandras samfund, medlemstal, lokaler samt aktiviteter som genomförs av samfunden. Ta fram gemensamma strategier och sätta mål för rådet, skapa verksamhetsplaner i gemenskap. Skapa kontaktvägar som kan nyttjas vid händelser. Finnas med på samma arena vid olika arrangemang för att visa att vi står enade bakom vår strategi och förklara den. Ta fram en kommunikationsplan där vi bestämmer vilka plattformar vi ska använda för att sprida vårt budskap.

Vilka råd har du till andra som skulle vilja inleda starta ett trossamfundsråd?

  • Inventera vad som finns i kommunen, bestäm om man ska avgränsa sig (ska det bara vara med de som har stöd från SST), bjud in och starta upp med en förklaring vad trossamfundsrådet är och kan verka för. Låt alla komma till tals och beskriva sitt samfund. Börja med det och ta små steg framåt till en samverkan innan ni börjar skriva några avsiktsförklaringar, man måste ge tid till att lära känna varandra innan man startar arbetet.

Coexist – samexistens för ett tryggare Malmö

I Malmö samverkar församlingar från olika religioner i nätverket Coexist Malmö för att bidra till ett tryggare samhälle ur ett religionsfrihetsperspektiv. Samarbetet tog form hösten 2012 och Coexist består av representanter från Svenska kyrkan, frikyrkor, muslimska församlingar, ortodoxa, buddister och judiska församlingen tillsammans med Malmö stad genom avdelningen för trygghet och säkerhet, Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

  • Församlingarna når tiotusentals människor varje vecka. De är viktiga i vår strävan att skapa ett tryggare, säger Malin Martelius, trygghets- och säkerhetssamordnare i Malmö stad.

Coexist Malmö är ett relativt nytt samarbete som funnits sedan hösten 2012, men kontakter mellan trossamfund och kommunen är i sig inget nytt. Men tidigare försök till organiserat samarbete har mer eller mindre runnit ut i sanden efter en tid och aldrig blivit funktionellt och långsiktigt ur ett krisberedskapsperspektiv.

  • Jag tror att ”felet” mångt och mycket har återfunnits hos oss från kommunen. Vi har sett oss som en beställare av till exempel krisstöd från trossamfunden i stället för att fokusera på att samverkan ska skapa nytta för alla inblandade parter. Vidare måste vi respektera att det inte är alla som vill samarbeta. Ska vi öka samarbetet mellan trossamfund och offentlig verksamhet måste det bygga på frivillighet och eget engagemang, det kan vi inte tvinga fram.

För Malmö stad handlar det om att se trossamfunden som ett viktigt nätverk och som en länk till malmöborna.

Inför nyårsfirandet för några år sedan ville till exempel räddningstjänsten i Malmö stad genomföra en kampanj för ökad brandsäkerhet i samband med att många skjuter fyrverkerier i bostadsområdena. En konkret åtgärd var att uppmana malmöborna att tömma sina balkonger på brännbart material för att minska risken att bränder skulle uppstå från ”vilsekomna” raketer.

  • Ja, där nyttjade vi kontakterna med de olika trossamfunden för att nå ut med vår kommunikation. Ett exempel på hur bra och nyttigt en sådan här samverkan kan vara även i vardagsnära frågor. Och relationer som fungerar i vardagen brukar även fungera vid kris, säger Malin Martelius.

Ett annat exempel på hur Coexist används för att öka kunskap och förståelse för varandra är projektet ”Fråga religionen…” där Coexist Malmö bjudits in till att besöka gymnasieklasser.  Gymnasieungdomarna får träffa representanter för flera olika religioner och ha en rak och öppen dialog om religion, trosuppfattning med mera.

  • ”Fråga religionen…” kan användas på många sätt. Allt från skolklasser till myndigheter kan bjuda in Coexist för att ställa frågor om samfundens roll i samhället som demokratistärkande kraft, säger Malin Martelius.

Överlag betonar Malin Martelius vikten av att göra saker tillsammans för att på så sätt skapa tillit till varandra. Coexist handlar ju om att samexistera, att verka tillsammans. Att låta andra ta plats och att samarbeta för att motverka de fördomar som många har mot – och om – varandra ute i samhället.

  • Någon klok medlem i nätverket sa: det är för att vi är olika som vi behövs. Vi ska inte smälta samman, behöver inte vara överens – men vi ska samexistera.

Ur ett kommunalt perspektiv handlar det om att kommunen ska ge förutsättningar för olika trossamfund att ha dialog med varandra om trygghet och säkerhet utifrån egna definitioner av begreppen. Utgångspunkten är att det är trossamfunden själva som ska styra dessa ”samtal” och arbetet med målsättningen att Malmö ska vara en trygg och säker stad.

  • Att jobba för en trygg stad är ju i sig inget kontroversiellt. Styrkan är att hålla samman den samverkansgrupp som Coexist är och få ett långsiktigt arbete. För även om man har olika teologiska trosuppfattningar delar alla i Coexist samma grundvärderingar om mänskliga rättigheter och demokratiska grundvärderingar.

Det är det som utgör den gemensamma värdegrunden för Coexist och något som Coexist uttalat som en gemensam avsiktsförklaring.

Vision för Coexist Malmö:

”Vår vision med Coexist Malmö är att det ska byggas på en interreligiös dialog där trossamfundens medlemmar och malmöborna kan mötas på ett öppet, neutralt och strukturerat sätt. Genom arbetet kring Coexist Malmö vill vi bidra till att visa Malmö stads mångfald och främja dialogen mellan trossamfunden. I det större perspektivet är trossamfunden även en viktig del av det civila samhället då de når ut till en stor del av malmöborna.”

Johan Ahlström, riskingenjör trygghets- och säkerhetsenheten Västerås stad

Vad skulle ni kunna ha för nytta av att samverka med trossamfund i samband med olika kriser och katastrofer?

  • Trossamfunden har stora resurser i form av personal och lokaler. Vi (kommunen) kan erbjuda drabbade ett samlat utbud av stöd i olika former. Vi säkerställer att drabbade och anhöriga får den hjälp och det bemötande som följer de seder som finns inom olika religioner. Trossamfunden kan vara till stöd för att tolka händelsen och klargöra hjälpbehovet. Ofta har vi svårt att få fram tolkar, här kan samfunden bistå.

Vilken erfarenhet har ni av att samverka med trossamfund?

  • Under skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 fick Västerås stad i uppdrag att öppna upp en mottagningsstation för de som skulle evakueras från brandområdet. Vi fick då hjälp av Svenska kyrkan att öppna en stor lokal dit vi kunde ta emot evakuerade. Vid skogsbranden i Västmanland ville vi veta vilka trossamfund som var aktiva i det berörda området. Därför kontaktade vi SST vilka bistod oss med analys och goda råd.
  • För att beskriva kommunens planering vid krishantering, lära känna varandra och veta vilka resurser olika parter har arrangerar Västerås stad en årlig träff med våra samfund. Vid dessa träffar tränar vi på något scenario om hur vi skulle agera tillsammans.

Vad tror du skulle behövas för att samarbete/ samverkan med trossamfund skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras?

  • I större orter/kommuner kan det finnas ett stort antal olika trossamfund. Det är en större utmaning att få till fungerande nätverk och samverkan med många olika parter. I dessa fall behöver man arbeta mycket med formerna för samverkan och att de accepteras av alla iblandade.

Vilka råd har du till andra som skulle vilja inleda ett arbete för att samverka med trossamfund?

  • Ta hjälp av SST för att få kontaktlistor till de samfund som finns i din omgivning. För oss är det viktigt att bara samarbeta med samfund som uppfyller kraven för statligt stöd. Bjud in samfunden till en träff där ni lär känna varandra och diskutera hur ni kan samverka vid kriser. Skapa kontaktlistor så ni vid en händelse snabbt kan kalla in nätverket vid en händelse. Bestäm hur ni ska samverka till vardags och hålla liv i nätverket. Låt gärna värdskapet gå runt i nätverket så att ni träffas i varandras lokaler. Bjud då in trossamfunden när kommunen arrangerar andra övningar, utbildningar och föreläsningar så att de känner att de är inkluderade i kommunens krisberedskapsarbete. Ta även med något eller några trossamfund i kommunens ledningsgrupp för krisstöd.

Staffan Edler, beredskapsdirektör Jämtlands län

Vad skulle ni kunna ha för nytta av att samverka med trossamfund i samband med olika kriser och katastrofer?

  • Det skulle ge oss möjlighet att nå ut till alla som är berörda av en händelse. SST skulle kunna hjälpa oss med att hitta en ingång till andra trossamfund eller befolkningsgrupper som inte vi når normalt. Som exempel kan vi nämna ett tillfälle då vi väntade en storm och SMHI och myndigheterna hade gått ut med information om det i media. Detta gjorde att de enda som var ute var personer som inte kunde svenska. En närmare samverkan med SST skulle också ge oss bättre möjlighet att ”mottagaranpassa” vår information.

Vilken erfarenhet har ni av att samverka med trossamfund?

  • Vi har ingen erfarenhet av samverkan med trossamfund under en skarp händelse. Däremot har SST deltagit i någon av våra övningar.

Vad tror du skulle behövas för att samarbete/ samverkan med trossamfund skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras?

  • Jag skulle vilja att SST deltar i vårt krishanteringsråd. Att de finns som en resurs i vår kriskommunikation.

Olov Häggström, utredare kommunledningsstaben Umeå kommun

Vilken erfarenhet har du och din organisation av att samverka med trossamfund?

  • Konkret samarbete med Svenska kyrkan vid POSOM-händelser. Förhoppningen är att även andra trossamfund ska vara del av det samarbetet i framtiden.

Vad skulle du kunna ha för nytta av att samverka med trossamfund i samband med olika kriser och katastrofer?

  • Det finns ett behov av att få in kompetens som saknas hos kommunen vid kriser och katastrofer. Trossamfunden har stor erfarenhet av att möta och ge stöd till människor i olika typer av svåra händelser i livet och är därigenom en viktig part i arbetet.

Vad tror du skulle behövas för att samarbete/ samverkan med trossamfund skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras?

  • Det interreligiösa rådet som instiftats i Umeå är ett led i att utveckla samverkan med trossamfunden.

Vilka råd har du till andra som skulle vilja starta en interreligiöst råd?

  • Ett tydligt politiskt beslut om att arbeta med samverkan samt politiskt deltagande är goda förutsättningar. I övrigt kan gott tålamod och uthållighet behövas. Vägen till väl fungerande samverkan är inte nödvändigtvis spikrak.

Håkan Nilsson, säkerhetschef Landskrona stad

Vad skulle du kunna ha för nytta av att samverka med trossamfund i samband med olika kriser och katastrofer?

  • Vi är övertygade om att vi kommer behöva samverka med många aktörer i en kris, särskilt om det är skadade eller i värsta fall avlida människor. Då är trossamfundens möjlighet att kommunicera med församlingsmedlemmar viktig. De kan också vara ett stöd för människor i sorg.

Vad tror du skulle behövas för att samarbete/ samverkan med trossamfund skulle kunna utökas, utvecklas och förbättras?

  • Egentligen inte så mycket mer än att man träffas och tillsammans diskuterar vad och hur man arbetar i respektive församling och kommunen. Där har SST varit ett stort stöd i att starta upp vår samverkan i Landskrona.

Utifrån din erfarenhet av att samverka med trossamfund, vilka råd har du till andra som skulle vilja inleda ett sådant arbete?

  • Från kommunens sida behöver man ha tålamod. Låt det ta tid. Det kan vara stora eller små trossamfund. Deras verksamheter bygger på ideellt arbete i många fall och då får det ta tid. Det är också viktigt att fundera på hur och vad kommunen kan bistå trossamfundet med. 

Karin Lindgren, krisberedskapshandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten

I Västerbotten är länsstyrelsen på väg att etablera ett breddat samarbete med trossamfunden

    Tack vare SST vet vi att det finns ett stort antal etablerade trossamfund i Västerbotten. Några av dessa har, också med hjälp av SST, upparbetat ett nätverk för Umeåregionen. Önskvärt är att vi kan utveckla detta nätverk till hela länet, ett nätverk som länsstyrelsen och kommunerna kunde vända sig till för kommunikation vid en samhällsstörning, säger Karin Lindgren, krisberedskapshandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten.

Karin Lindgren är anställd som krisberedskapshandläggare på livsmiljöenheten på länsstyrelsen i Västerbotten. Hon var bland annat varit projektledare för projektet Kriskommunikation Nordsam och bland annat ansvarig för det regionala kriskommunikationsnätverket i Västerbotten.

När det gäller samverkan med trossamfund i krisberedskapsarbetet konstaterar Karin att det tidigare saknades rutiner och upparbetade kontakter för det hos länsstyrelsen.

    Men under flyktingsituationen 2015 deltog representant från Svenska kyrkan i de regionala samverkanskonferenserna som länsstyrelsen genomförde minst en gång i veckan under hösten 2015. Nyttan med det arbetet var bland annat att få in information från Svenska kyrkan om hur de bidrog till att hantera flyktingsituationen och att få deras perspektiv på vilken hjälp som behövdes/skulle komma att behövas från övriga myndigheter, berättar hon.

Det har resulterat i att en representant från Svenska kyrkan numera deltar i det regionala kriskommunikationsnätverket och fungerar som länsstyrelsens länk till övriga etablerade trossamfund i Västerbotten. Representanter från Svenska kyrkan har deltagit i övningar, konferenser och övriga regionala samverkansaktiviteter som länsstyrelsen bjudit in till.

    I och med att en ny regional överenskommelse beslutades sommaren 2016 om samverkan före, under och efter samhällsstörning i Västerbotten ingår nu Svenska kyrkan som en representant i vår regionala samordningsgrupp.

Samordningsgruppen fungerar som stöd till regionala rådet, och kan sägas vara mer operativ än regionala rådet, som ansvarar för strategiska inriktningar och beslut. Representanten för Svenska kyrkan deltog även i projektgruppen för att arbeta fram den regionala samverkansöverenskommelsen.

Utöver Svenska kyrkan har länsstyrelsen i Västerbotten inte haft någon upparbetad samverkan med några trossamfund tidigare. Nu har dock länsstyrelsen via SST och Umeå kommun fått kontakt med det nyligen etablerade lokala trossamfundsnätverket som upprättades i Umeå under 2015/16.

    Samverkan med övriga trossamfund ger en möjlighet att nå ut till en del av befolkningen som kanske inte alltid tar del av traditionellt svenska nyhetskanaler, vilket vi som myndighet använder för att föra ut samhällsviktig information, då de (trossamfunden) har större kännedom, och framförallt nätverk, för att nå ut till människor som känner tillhörighet och tillit till sina respektive trossamfund. Det ger också en möjlighet att föra ut informationen på ett “kulturanpassat” vis och att hitta de kommunikationskanaler som ger bäst “effekt” vid en krissituation.

Karin Lindgren hoppas att denna samverkan kan utvecklas i framtiden. Även om det lokala nätverket drivs av Umeå kommun, är det arbetet positivt för länsstyrelsen – inte minst med hänsyn till länsstyrelsens samordnande roll för krisberedskapsarbetet.

    Via det nätverket kan vi få en kommunikationskanal in till de trossamfund som finns representerade i den kommunen. Via dessa representanter kan det även finnas möjligheter att nå ut till och skapa kontakt med trossamfund i övriga kommuner i länet, vilket i sin tur även är till gagn för de som arbetar med kriskommunikation i länets mindre kommuner.

För att effektivisera och utveckla arbetet efterlyser hon bland annat en kommunikationsplan.

    Tack vare SST vet vi att det finns ett stort antal etablerade trossamfund i Västerbotten. Några av dessa har, också med hjälp av SST, upparbetat ett nätverk för Umeåregionen. Önskvärt hade varit om det hade varit möjligt att utveckla detta nätverk till hela länet, som Länsstyrelsen och kommunerna kunde vända sig till för kommunikation vid en samhällsstörning. Men för att det ska kunna fungera optimalt hade det underlättat om det fanns en kommunikationsplan och framförallt upprätta ett kontaktnät till trossamfunden i länet, via till exempel nätverksträffar, utbildningar och övningar.